Annika och Kristian Karlsson i byn Tjudö på norra Åland driver en av Ålands största odlingar, Karl-Ers frukt, som odlar bär, äpplen och päron. Det mesta säljs i Finland.
En sommardag 2014 plockade Annika Karlsson jordgubbar när hon såg ett mörkt moln närma sig. Inom kort vräkte hagel ner i stora mängder.
Förödelsen blev omfattande. Värdet av skadorna uppgick den gången till 600 000 euro enbart i Karlssons odlingar och till mer än det dubbla i grannskapet där flera stora odlingar ligger nära varandra.
– Efter en sådan smäll börjar man fundera på hur man kan skydda odlingarna bättre. Dessutom har vi investerat stort i en ny packhall och måste få säkra skördar varje år, säger Kristian Karlsson.
Med gas. I en del av containern står gasbehållarna.
Vanliga i Mellaneuropa
Han tittade först på möjligheten att försäkra skördarna. Ett bolag i Tyskland säljer sådana försäkringar men när den finländska försäkringsskatten lades på premien blev kostnaden för hög.
– Därför började jag fundera på en hagelkanon. De har använts i många år ibland annat Belgien, Holland och Tyskland.
Där har man tidvis stora problem med kraftiga hagelskurar och även andra än fruktodlare har investerat i hagelkanoner, till exempel bilfirmor som har stora utomhusparkeringar.
Nu står Ålands och troligen hela Finlands första hagelkanon i Tjudö. Utvändigt ser den ut som en container med en ljusgrå upp- och nedvänd kon på taket. I en del står tio behållare för acytelengas, alltså samma gas som används för svetsning.
I den andra delen står själva kanonen – en grå rund järnbehållare som sticker upp genom taket. Den konformade skorstenen är cirka tre meter hög.
Skjuter ut luft
I kanonen finns vanliga tändstift. När gas leds in tänds den och blandas med luft utifrån. En tryckvåg skapas i skorstenen och kanonen skjuter ut komprimerad luft. Utifrån syns ingenting, möjligen en vit ring. Däremot hörs det. När kanonen är i gång smäller det till ungefär fem gånger i minuten.
– På avstånd låter det som gevärsskott.
Den energi, som behövs för att driva kanonen, fås från solceller.
Tryckvågen skapar rotation och stör processen när kristaller i ett moln ombildas till hagel. I stället bildas vatten och det börjar regna.
– Tekniken bakom själva kanonen har hängt med sedan den utvecklades på 1960-talet. Däremot har kringutrustningen utvecklats enormt, säger Kristian Karlsson.
Det betyder att man i dag har ett avancerat dataprogram som noga följer med väderleken. Bland annat mäts spänningen i luften varje minut. Den förändras nämligen om ett åskväder, som ökar risken för hagelskurar, är på gång. Man ser också om blixtar slår ner i närheten och när åskvädret väntas nå Tjudö.
– Jag får sms-larm i min telefon när risken är stor och kan sätta i gång kanonen via telefonen. Det ska ske innan de hotfulla molnen är över oss. När de väl är här kan det vara för sent, säger Kristian Karlsson.
Storodlare. Kristian Karlsson satsade stort på kommersiell odling av päron för några år sedan och experimentet föll väl ut.
Inget facit
Annika och Kristian Karlsson känner sig betydligt lugnare i dag. Kanonen är en trygghet, men det paradoxala är att man inte kan bevisa att den verkligen fungerar som det påstås att den gör. Det finns helt enkelt ingen facit.
– Vi har använt kanonen en gång och då gick det som det står i instruktionsboken. Det började regna. Men skulle det ha haglat om vi inte använt kanonen? Det får vi aldrig svar på.
Kanonen har kostat cirka 70 000 euro. Den stör moln på en yta av närmare 100 hektar. Det betyder att även andra odlare i området kan ha nytta av den.
